Minnesanteckningar förda vid intresseträff på Norrby gård den 28/9-03
arrangerat av Södermanlands & Stockholms Cockerklubb, ang. RAS-projektet

1.      Nulägesbeskrivning

Med anledning av att RAS-projektet inte ännu kommit igång inom Cockerspanielklubben ansåg en del uppfödare att vi är väldigt sent ute, eftersom det är ett stort arbete som ligger framför oss. Dom flesta rasklubbar ligger långt fram i arbetet och några är redan färdiga Därför uppmanades till detta intressemöte. Inbjudan gick ut på Cockerspanielklubbens hemsida, Stockholms och Södermanlands hemsida, kennel Manaca's hemsida och per mail till flera uppfödare. Inbjudan gjordes också till Cockerspanielklubben styrelse, varifrån ingen kunde deltaga.

PRA-läget samt optigentest
Södermanlands Cockerklubb ordnade en föreläsning med vet Berit Wallin Håkansson på djursjukhuset Strömsholm avseende PRA. I den föreläsningen informerade vet Wallin Håkansson om PRA-läget för cocker spaniel vilket ligger på c:a 1 % för den totala populationen beräknat sedan 1968.

Optigen

Det s k Optigen-testet som under senare tid använts av några nordiska uppfödare har förstås väckt nyfikenhet och kom därför även till diskussion. Vet Wallin Håkansson, som också är ledamot i SKK:s ögonpanel, gav följande information: SKK rekommenderar inte att man använder sig av det här testet som identifiering av PRA-sjuka eller anlagsbärare av PRA eftersom det finns en alltför stor osäkerhet i testet. Förklaringen till den hållningen var följande: Det finns dels DNA-test som påvisar sjukdomasanlaget, dels Markörtest som påvisar en s k markör som följer den gen som ger sjukdomen. I dagsläget finns det endast en sjukdom hos welsh corgi som kunnat identifieras och för vilket ett DNA-test kunnat utvecklas. Alla övrig test på DNA hos hund är markörtester. En markörtest påvisar en markör som OFTAST följer den sjuka genen. I det här sammanhanget skall man ha klart för sig att samma markör inte alltid följer den sjuka genen. Det som är ännu viktigare att känna till är att den här markören är olika i olika populationer och dessutom kan den ändras över tid eftersom det är levande materia. När det talas om ”improved tests”, dvs förbättrade test, innebär det inte att själva testet är förbättrat utan att man hittat en annan markör som följer sjukdomsgenen.

Tillförlitlighet

Hur tillförlitligt är detta markörtest som utförs av företaget Optigen i USA? Enligt vet Wallin Håkansson kan man endast uttala sig om tillförlitligheten för den grupp (population)  som testet är utvecklat på. Eftersom alla raser utvecklas olika, även inom raserna beroende på vilken avelsbas man har, kan markören i Sverige hos sjuka hundar vara en helt annan än den som finns i USA eller andra Europeiska länder. Den markörtest som finns idag är således giltig för hundar som finns i USA (om ens det eftersom gruppen cocker säkert varier i det stora landet USA). Säkerheten är dock inte 100 % även för den grupp som testet är utprovat på. Om testet är användbart som indikation på PRA för svenska hundar kan man inte säga något om. Det enda sätt som kan avgöra huruvida testet är användbart för svenska hundar, är att skicka blodprov från PRA-diagnosticerade sjuka hundar från Sverige samt kända anlagsbärare. På så sätt kan man se ifall det befintliga test som utförs av Optigen även identifierar svenska sjuka hundar och anlagsbärare. Här finns dock en statistisk osäkerhet som måste beaktas. För att få en någorlunda säkerhet måste ett visst antal prov skickas – det räcker inte med en sjuk individ och några anlagsbärare. Minimum är 10-15 prov från olika individer och som måste ge rätt utfall.

Fortsätt med ögonspegling

Vet Wallin Håkansson rekommenderade att fortsätta med ögonspegling upp i åldrarna på avelsdjur även om de inte längre används i aveln. Eftersom PRA vanligen utvecklas hos cockern i åldern 6-10 år, dvs sent, är det viktigt att identifiera hundar som ev utvecklar sjukdomen, då de alltid i sådana fall bidragit till anlagsbärare. Det är i dessa lägen som föreläsaren ansåg ett alltför ensidigt utnyttjande av enskilda avelshundar var av ondo.

2.      RAS-projektet, kort information
RAS-projektet är delegerat från Kennelklubben till rasklubbarna så att en ”handlingsplan” för varje ras kan utformas. Man understryker vikten av fakta, vad rasen har för historik.
Handlingsplanen är dels till för uppfödare att arbeta efter men kan även ligga till grund för domarkonferenser.

3.      Aspekter som rekommenderas att ingå i RAS och diskussioner runt dom
Hälsa: Bekämpningsprogrammet mot HD. behövs det? I den utformning det är i dag? Är HD ett problem för rasen? PRA- ligger totalt på 1% sen -68. % på PNP är försumbar. Fler hälsotillstånd är Entropion, Öron (trånga hörselgångar), Patella luxation, Hjärtfel, Tonsillit (immunförsvar) Kryptorchism. Vad är problem inom rasen?

Funktion: Cockern är idag i huvudsak en familjehund. Här har uppfödare och Cockerspaniel klubben ett stort åtagande att profilera vad Cockern egentligen är. En sportig, aktiv hund som behöver såväl fysisk som psykisk aktivitet. Cockern har ofta utseendet emot sig då många tror att det är en ”myspysig soffhund”.

Mentalitet: Temperamenten måste ses över på rasen. Beror dom på dålig uppfostran och dåliga ledarskap? Har vi glömt att Cockern är jakthund med mycket ”hjärna”?
Förslag att arbeta fram ett mentaltest/anlagstest för Cockerspanieln, och ge stor status (likt en titel) till hundar med godkänt test.

Genetisk variation: Hur många obesläktade individer finns inom rasen? Info väntas från Genetica som avelsrådet beställt material ifrån.

Exteriör: Ansågs att vi har en hög standard på vår ras i Sverige idag. Kanske något övervinklade? Skulderlägen? Storlekar, kryper cockern neråt i storlek? Bättre pälsar över lag idag än för några år sedan. Stor domarkonferens i Sept-04 då arbetet kan presenteras.

Mätbara mål: Hur lägger vi upp mätbara mål? Ex HD.

Tidsplan: Arbetet ska vara klart under 2004. Fram till dess ska det hållas en del uppfödarkonferenser och mycket material ska sammanställas.

4.      Hur går vi vidare?
Förslag lades fram om en arbetskommitteé som sammanställer material, utdelar arbetsinstruktioner till lokalavdelningarna och ser till att arbetet fortskrider.
Tillvalda: Monica Forsander, Ann-Kristin Olsson, Theres Johansson, Christina Daniels, Karin Staaf, Karoline Djerf och Maria Gudmunds.
Efter delgivande per telefon efter mötet ingår också Ingrid Olsson i arbetskommitteén.